När egot står i vägen

Som ledare tar man beslut varje minut. En del blir bra, en del blir kanske mindre bra. Analysen är ju alltid lätt att göra i efterhand och bedömningen för hur bra beslutet var, är då enkelt att göra.

Vad driver egentligen oss att agera som vi gör? Varför väljer vi t ex att ibland reagera med maktbeteenden?

När vi som ledare ska ta beslut i svåra situationer, vilket är vårt ansvar och det som vi bl a blivit tillsatta att göra, måste vi i första hand tänka på vårt uppdrag och den verksamhet vi företräder.

Men även ledare är människor med rädslor och önskan att riskminimera. I slutänden är det få som vågar riskera sitt eget skinn och sin person. I ärlighetens namn så är en död karriär inget man med automatik vill försätta sig i.

Möjligen får några vatten på sin kvarn nu. Kanske de som hävdar att ledare och chefer bara är ute efter makt eller egen berömmelse, men det är viktigt att vara nyanserad i hur man som ledare drivs av rädslor och hotbilder och som kan förgöra delar av sitt liv.

Faktum är att höga chefer tar en stor risk i att just tacka ja till rollen. Självklart kommer även ett intressant, utmanade, utvecklade och möjligen en bra ersättning som en del i vågskålen. Det gör att utomstående kanske anser att de privilegier som erbjuds gott och väl kompenserar för de mindre trevliga delarna.

Men att förlora sin status, sitt mandat och kanske även ansiktet, kan göra många goda ledare till mindre sympatiska personer.

För varför är det så, att från tid till annan, uppvisar ledare auktoritära sidor, upplevd brist på empati och maktmissbruk i olika former?

Alla besluts som tas är i grunden påverkade av vårt ego. När vi blir irriterade, arga eller besvikna, eller när vi får bekräftelser och stående ovationer.

Egot finns där, men det talas sällan om som en påverkanskraft. Egot ska inte förväxlas med egoism. Egoism handlar om att göra saker för enbart egen vinning, men egot kan givetvis driva en dithän om man inte är uppmärksam.

Vårt ego skyddar oss i många stycken och hjälper oss att ”överleva”. Det är där vi får våra boosts, det är egot som driver oss att prestera, vara duktiga och lyckas.

Men egot kan också lura oss spela oss ett spratt. Egot gör oss påminda om vårt eget misslyckande, eller rädslan för att hamna utanför. Att vi ska vara helt befriade från vårt ego, är en utopi.

Skickliga ledare håller koll på sitt ego och utmanar det ständigt genom god självinsikt och att ständigt vara på sin vakt.

För de som är skickliga kan andras egon var en perfekt sak att underblåsa. Egot söker ständig näring då vi människor behöver känna oss sedda och lyckade.

I mina roller som mentor för chefer, pratar vi mycket om vad egot kan göra med ens ledarskap och att det är viktigt att vara uppmärksam på när det träder in i bilden. Det är inte alltid lätt att få syn på egot och det lurar ständigt bakom hörnet. Egots effekter kan också skapa prestationsångest, mindervärdighetskomplex eller upplevt misslyckande. När vi tycker synd om oss själva, är egot en del i att skapa den känslan.

Det är inte lätta att leda sitt ego, men det är bra att börja försöka. När vi hamnar i negativ spiral, känner oss förfördelade, får för oss att vi inte duger, därför att någon annan helt omedvetet har satt igång processen, jag då krävs det att man med bibehållet självförtroende och självkänsla ser att världen inte kretsar kring mig. Vid de tillfälle du tror att allt är mitt fel, ja då är det egot som spökar igen.

Att vara vaksam på sitt ego är ännu viktigare som person i ledande position.

Egot utmanar dig ständigt att ta beslut som gynnar just egot och när du tappar energi eller känner dig misslyckad, är det egot som behöver näring.

Ett sätt är att är alltid ställa sig frågan om det är egot som fått dig att känna som du gör. Både när du känner dig euforisk och missmodig.

Egot går aldrig och lägger sig, så du behöver vara vaken på vad som händer med dig i ditt agerande som ledare och vad som egentligen påverkar dina val.

Är det för din eller andra skull du gör det du gör?

Svaret vet bara du.