Vart man än vänder sig så talas det om talanger. Att hitta dem, att utveckla dem och att behålla dem. Är talangfokus bara en omskrivning av elitism?
Flera undersökningsföretag anser att en chef och ledares svåraste uppgift just är att behålla talangerna.
Men handlar inte ledarskapet om att skapa förutsättningar för kunniga människor att bidra och vilja bidra i en verksamhet eller organisation?
När man använder ordet talang menar man ofta de unga, man ger dem olika epitet och menar att de inte är som alla andra och att det ska krävas olika ledarskap för att leda dem. De vill heller inte bli ledda.
Ledarskap handlar om att inspirera men inte motivera. Även om vissa hävdar att chefens roll är att motivera. Jag menar att var och en måste motivera sig själv. Att ha kravet på sig att inspirera och dessutom behålla talanger kan ibland kanske gå åt en riktning som ger motsatt effekt. Att man börjar curla.
Talang är en förmåga eller egenskap som varje människa besitter, oavsett ålder! Att som ledare få en människa att se sin talang och plocka fram den är verkligen vad ledarskap handlar om. Att behålla en talang i sin organisation känns som en underlig tävling och den chef som inte klarar detta är dålig. Det är kanske så att människor vill kunna använda sin talang och det omöjligt att kunna få utlopp för det i vissa miljöer.
Utmaningen är inte att behålla talangerna utan att se talangen hos alla oavsett ålder. De som inte är så självsäkra har en självbild där de kanske inte tycker att de är bra på något. De som har gott självförtroende kanske har missat vad deras verkliga förmåga är och vad den kan göra.
Att istället prata om grunden för en bra arbetsprestation är det färre som gör. Det är ålder, kön prat om mångfald etc. Vi försöker famla kring begrepp och hitta sätt att definiera för att känna oss trygga.
Handlar det inte om att en ledare måste våga koppla ihop en människas förmåga (och talang) med det syfte en verksamhet har istället för att låta allt vara separata entiteter?
Det är enkelt att gömma sig bakom akronymer och begrepp. Det kanske också är skönt. Att slippa engagera sig lite djupare i sambandet mellan en verksamhet och en persons förmåga, talang, intresse och motivation. Det man är bra på det gör man bra. Oavsett ålder eller kön.
Så glöm inte att alla människor är talangfulla och ledarskapet, oavsett trender eller tider, har ett ansvar att försöka få fram det bästa ur en person. Det bästa kombinationen för en verksamhet och en person.
Dålig lönsamhet brukar ha sin grund i att människor inte gör det de är bäst på och ingen orkar eller hinner ta reda på vad det är. De flesta människor vet själva när de tänker efter och om de vågar erkänna. Om de får inspiration till att tänka på sin talang.
Ska det vara så svårt?
Uppenbarligen eftersom vi har ett talangslöseri större än vad många ser. Rätt personer är på fel platser. Det är dags för ledare och chefer att våga gå ett steg längre än att bara titta på talang från ytan.
Alla har något att bidra med, det är ledaren som måste sätta bollen i rullning!
torsdag 16 februari 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar