Är svenska chefer för snälla?

Frågan ställdes som en av flera i en liten trendspaning för någon vecka sedan. Svaren som kom var intressanta. Några tyckte att man aldrig kan vara för snäll, andra menar att visst är det så.

Men den stora majoriteten tyckte att chefer snarare är för mesiga. Med mesig menade man otydlig. Att svenska chefer enligt tidigare gjorda undersökningar anses vara otydliga kanske har glömts bort.

De senaste veckorna har jag träffat ett flertal gamla medarbetare som börjar tröttna på att nuvarande chefer försöker göra alla nöjda, vilket resulterar i missnöje i stort. I sin önskan att få alla glada blir det istället motsatt effekt.

Det är märkligt att man stöter på samma problem just nu, eller är det bara en tillfällighet och ett vakande öga med tanke på trendspaningen?

Vad är det så som skapar mesigheten? Kanske har det med konflikträdsla att göra eller behovet att vara omtyckt. Varför ska man annars försöka med det omöjliga? Att driva en verksamhet och ha fokus på vad som behövs göras där för helheten är själva meningen och det är inte alltid det går hand i hand med vad enskilda personer önskar och vill.

Någonstans måste det ju kännas i magen hos de chefer som försöker vara till lags med goda avsikter och sen finner att det får motsatt effekt. Eller märker de inte detta alls?

Rädslan att hamna i dålig dager blir en självuppfyllande profetia på något sätt. Det är klart att det är enkelt som medarbetare att ha synpunkter på sin chef men problemet med mesiga chefer verkar vara mer än allmänt missnöje eller gnäll.

Frågan är om dessa chefer vet om att de uppfattas så? Det kanske är mycket att begära att en medarbetare eller kollega ska säga att chefen är en mes och heller ingen bra utgångspunkt för ett konstruktivt samtal, men frågan är om det är någon som vågat säga till sin chef att han eller hon just nu är otydlig?

Återkoppling är underskattat. En snäll chef kanske lättare kan ta till sig av kritiken? Eller har han eller hon svårare att göra någonting åt det?

Att kunna och våga förklara bakgrunden till VAD man gör i en verksamhet och VARFÖR man gör det, är ett sätt att skapa tydlighet. Om man inte för sig själv som chef och ledare kan svara på frågan får man backa tillbaka och göra om. Att fokusera på HUR är något man gör tillsammans med sina medarbetare.Kanske är det så att chefer vill ha resultat och därför går direkt på HUR och glömmer att förankra VAD och VARFÖR?

Om du som chef och ledare finner det svårt att få gehör för vad du behöver göra kan det bero på otydlighet. Denna otydlighet kan höra ihop med ditt behov av att vara omtyckt, för att sätta ner foten och vara konkret gillas inte av alla.

Förhoppningsvis kan du gilla dig själv så att ditt behov kommer i andra hand och dina medarbetares behov av att förstå sammanhanget i första ledet.

Otydlighet och mesighet kan kanske verka enklare initialt. Men ganska snabbt förloras respekten. Om du vill poulär kan du räkna med att ha förlorat det spelet och dessutom är dina medarbetare kanske förvirrade.

Våga utmana mesigheten och otydligheten! Både som chef och medarbetare.