Med självkänslan som vapen

Det talas mycket om självkänsla. Böcker skrivs, seminarier hålls och coacher jobbar för högtryck med frågan. Tänk vad enkelt det skulle vara om man kunde mäta sin nivå på självkänsla varje dag och ta någon sorts medicin för att den ska bli bättre.

Att erkänna att man har dåligt självförtroende kanske inte är lätt, att erkänna att man har problem med självkänslan är kanske ännu svårare. ”Vaddå självkänsla”? ”Är det verkligen något jag ska bry mig om? Ja kommentarerna från omgivningen kan variera. Andra konstaterar att de är värdelösa och känner sig än mer värdelösa.

Hur sjutton tränar man upp detta då? Att varje dag se sig själv i spegeln och säga; du är bäst eller tvinga fram ett fysiskt leende där mungiporna tänjs ut, är kanske inte rätt metod i längden. Visst, det hjälper med positivt tänkande, men självkänsla är ju något mer grundläggande. Känner någon sig kass, ja då hjälper inte ytliga övningar särskilt länge.

En del chefer har den otroliga förmågan att just använda människors dåliga självkänsla för att få som de vill, styra människor. Detsamma gäller ju för all form av hjärntvätt. Så att underskatta kraften i självkänslan är farligt. Det är relativt lätt att styra människor genom att å ena sidan slå hål på självbilden, och sedan bygga upp den med jämna mellanrum för att behålla makten. Det blir som ett beroende, ett destruktivt sådant.

Jag har träffat människor som är ytterst kompetenta och starka, som efter en sådan behandling, betvivlar sin förmåga. Jag har själv haft en sådan upplevelse. Jag vet också att jag delar den med många, en del har tagit sig ur det, andra är kvar och bryts ner så att de till slut inte vågar bryta sig loss.

Metoden går ut på att bryta ner självbilden och sedan erbjuda ett alternativ som är på gränsen till fortsatt förnedring, och rädd som man är tar man alternativet. ”Det är bättre att bli slagen än inte sedd”.

Det kan vara svårt att se och erkänna när det drabbar en, det är också svårt när det drabbar någon i ens omgivning. Därför är det viktigt med värderingar. När man tar ett nytt jobb, är ett av de viktigaste, att försöka ta reda på hur kulturen ser ut i företaget. Det är givetvis svårt att få svar, men man kan lära sig en del genom att se på strukturerna, hur historien förlöpt och vilka som varit med länge och varför.

Jag har träffat alltför många duktiga och kompetenta personer som är på väg att brännas ut och tappar både sin drivkraft och energi . I bästa fall byter man jobb, men det tar ett tag att läka såren. För en del läker det aldrig. Det blir som en ond cirkel. De som kränks, kränker andra, bara för att själva överleva. Rädslan skapar ännu större rädsla.

Det man kan göra är att vara uppmärksam, både på hur man själv och andra påverkas. Man kan ta hjälp av ett bollplank utifrån för att få rätt perspektiv. Ofta underskattar man situationen och tror att man inbillar sig, det är då det börjar bli farligt.

Så se upp med chefer som använder själkänslan som kontrollverktyg och var uppmärksam på om du själv eller någon i din omgivning börjar betvivla sin förmåga, ingen är perfekt, alla kan göra misstag, men ingen ska behöva bli manipulerad eller ledd via kontroll av självkänslan. Den kontrollen ska du bara ha själv!