Önskan att bevisa något

Jag har träffat många människor som ständigt jagas av prestationsångest spöket. Både det egna och andras. Oavsett hur bra det går, så kan det alltid gå bättre. Förmågan att glädjas åt det som har gått bra är svårare än att älta det som gått dåligt. Att klappa sig själv på axeln varje dag för de bra saker man åstadkommit är inte lätt.

Prestationsångest är en fantastisk drivkraft. Det är den som får många att göra underverk och uppnå resultat som annars skulle vara omöjliga. Men hur skulle det gå om man blandar den med lite lust? En känsla av lust och viljan att uppnå något, snarare än känslan av att avsky misslyckandet?

Att börja träna på balansen mellan prestation och lust är en bra början. Då kan man också själv styra bättre när ångesten kommer krypande. Det kräver en daglig coachning av sig själv.

En del börjar morgonen med att tala till spegeln (det är faktiskt sant), säger åt sig själv vad man har ska åstadkomma idag och vad man gjorde bra igår. En del skriver dagbok. Noterar vad man avslutat sin dag med i form av uppnådda bedrifter. Det är ett gångbart sätt att kunna belöna sig själv. Det man kunde ha gjort bättre vet man redan om och det mal ändå i huvudet.

Rådet är att börja reflektera. Att notera vad som händer och hur du tänker och ser på din egen prestation och framgång. Då kan du se mönster och också veta hur du reagerar på olika saker.

Med det som utgångspunkt är det lättare att börja träna sig själv till att hitta en balans i sin prestation. Att fortsätta ha höga ambitioner, men inte låta ambitionerna stjäla din energi, utan skapa energi.

För att orka med dagens tempo behöver man hitta en balans mellan prestation, bekräftelse och resultat. Börja redan idag att ta tillbaka kontrollen över dina (och andras) ställda krav på vad som duger.

Och du glöm inte, du kan ta hjälp av någon utomstående!