Finns det perfekta ledarskapet?

Det är den stora frågan. 

Ledarskap är komplext och kan ses ur olika perspektiv, såsom beteende, situation, kultur och etik.

En del uppfattningar om det perfekta ledarskapet bygger på idén att vissa personlighetsdrag är mer lämpliga för ledarskap än andra. Man kan kanske tänka sig att en ledare bör vara självsäker, karismatisk, intelligent, kreativ och ansvarsfull. Det finns dock flera problem med denna uppfattning.

För det första är det svårt att mäta personlighet på ett objektivt sätt. För det andra kan olika personlighetsdrag vara mer eller mindre effektiva beroende på situationen. För det tredje kan personlighet förändras över tid och påverkas av omgivningen. Så det finns ingen perfekt personlighet för ledarskap.

Beteendeperspektivet handlar om vad ledaren gör snarare än vem ledaren är. Det finns olika uppfattningar om vilka beteenden som är viktiga för ledarskap. Ett uppgiftsorienterat agerande handlar om att planera, organisera, kontrollera och utvärdera arbetet. Ett relationsorienterat agerande handlar om att stödja, motivera, kommunicera och samarbeta med medarbetarna. Båda dessa är nödvändiga för ett effektivt ledarskap och det finns ingen given formula för vad som fungerar bäst. Självklart är den som har ett av dessa ageranden övertygad om att just deras perspektiv är det rätta.

Beroende på om man befinner sig i en kris eller i ett nytt projekt, en stabil eller mogen organisation krävs olika ageranden. Därför kan man inte säga att det finns ett perfekt beteende för ledarskap.

Det viktiga är att ledaren själv är medveten om vilket sätt han eller hon väljer och hur det kan påverka situationen och omgivningen.

När det gäller kulturperspektivet så sker ledarskapet inte bara inom en organisation, utan också i ett samhälle som har sin egen historia, värderingar, normer och traditioner.  Ledarskap är inte universellt utan kulturellt betingat. Det som ses som ett bra ledarskap i en kultur kan anses vara ett dåligt ledarskap i en annan kultur. Till exempel kan en auktoritär eller stil vara acceptabel eller till och med önskvärd i vissa kulturer, medan den kan uppfattas som förtryckande eller nedlåtande i andra kulturer. På samma sätt kan en demokratisk eller deltagande stil vara uppskattad eller förväntad i vissa kulturer, medan den kan uppfattas som svag eller otydlig i andra kulturer. Därför kan man inte säga att det finns ett perfekt ledarskap för alla kulturer.

Ledarskap handlar inte om att bara vara effektiv, utan också om att vara rättvis, ansvarsfull och respektfull. Ledarskap har en moralisk dimension som påverkar både ledaren och de som leds. Till exempel kan en ledare ställas inför situationer där hen måste välja mellan att följa regler eller följa sitt samvete, mellan att gynna majoriteten eller minoriteten, mellan att vara lojal mot organisationen eller samhället, mellan att vara ärlig eller diplomatisk, mellan att vara altruistisk eller egoistisk. Därför kan man inte säga att det finns ett perfekt etiskt ledarskap. Det som är bra för en person, grupp, organisation, situation, kultur eller tid kan vara dåligt för en annan.

En ledare måste vara medveten om sitt eget agerande och de val hen gör. Så det perfekta ledarskapet finns kanske inte, men man kan nå närmare det genom att själv alltid sätta sig utanför sitt eget perspektiv. Det är en klurig uppgift, men nödvändig.

Hur ofta vågar en ledare utmana sina egna perspektiv och preferenser?

För att våga måste man förstå och det börjar med att själv bli medveten om hur jag agerar. Det kräver kunskap, insikt, reflektion och lärande. Det kräver också mod, integritet och ödmjukhet.

Det kräver att en ledare inte strävar efter att vara perfekt, utan efter att vara bra nog.