Har vi börjat ta ledarskapet för givet?

Mycket tid och engagemang läggs på ledarskap. Det finns en stor mängd företag som erbjuder utveckling i ämnet och debatterna handlar ofta om ledarskapets påverkan på organisationer och verksamheter.

Sett på detta med en ledares ögon är det kanske självklart. Den egna rollen styr självklart intresset för frågeställningen och det som berör ens vardag. Samtidigt visar många undersökningar att människor i första hand väljer sin chef och kanske inte verksamheten eller rollen. En av anledningarna till att byta jobb, handlar till stor del om att chefen inte var bra.

Ledarskapet har blivit personligt och man kan fråga sig om en person verkligen kan göra så stor skillnad, eller skada?

Kanske tas ledarskapet som självklart när det fungerar, men när det fallerar är vi inte sena att skylla på en enda person. Frågan är också vem det är som gör skillnad. Det finns många exempel där en ledare är den som genomför det svåra, men nödvändiga förändringen, för att nästa ledare sedan är den som kammar hem applåderna och anses vara den som gjort skillnad.

Att syna vad ledarskapet åstadkommer är viktigt. Många ledare får oförtjänt kritik, eller beröm för det som de åstadkommit.

Att vara nyanserad i sin analys kräver lite mer istället för snabba konstateranden vem som är bra eller dålig.

Vi ser på ledarskapet som en viktig faktor och för gärna fram våra åsikter när vi ser konkreta effekter eller händelser där vi tror oss kunna relatera till hur en viss person i ledande roll har agerat, eller inte agerat.

I oroliga tider önskar många en viss typ av ledare, i andra tider något annat.

Men ledarskapet har en stor makt att påverka. Både till onda handlingar och till goda handlingar. Om man nu kan sortera dem så?

Kanske har vi börjat ta ledarskapet för givet. Vi tänker att det är ju något som ska fungera, men vi har inte riktigt satt fokus på hur det verkligen kan göra skillnad. Många ledare lägger stor tid och energi på sin roll och det kanske förväntas. Vi låter andra tycka till om ledarskapet, nästan som en tävling i vem som duger eller inte.

Vi vet, när det väl är försent, hur ledarskapet har underblåst olika beteenden, men under tiden kanske vi inte ägnar så mycket tid åt att se varthän det barkar.

Ledarskap är makt och många av oss vågar inte utmana makten. När vi gör det, görs det ofta med ytterligare makt. Den som förlorar kan både vara ledaren, men också de som utmanar.

Att ett ledarskap gör all skillnad är kanske att ta i, men faktum är att det påverkar stort. Både i det lilla, men också i större perspektiv.

Vi behöver ge ledarskapet ett stort fokus, men på ett annat sätt idag. Inte som en del i ett bedömningskriterium, inte som en efterhandsanalys, utan med respekt för vad det åstadkommer varje dag och vad det skapar långsiktigt.

När vi får ett skrämmande resultat hade vi kanske kunnat undvika detta om vi från start sett vad ledarskapet verkligen kan åstadkomma.