Ska en chef kunna bli behandlad hur som helst?

Jag trodde i min enfald att den gamla uppfattningen om att chefen är opålitlig, en översittare som bara vill ha makt, att medarbetare alltid är i ett underläge och att chefen ska tåla ett och annat hade utrotats.

Jag hade fel. För inte så länge sedan blev jag illa påmind om detta när flera chefer vittnat om en behandling som jag aldrig tror att en medarbetare skulle behöva få uppleva eller utstå.

Behandlingen kom märkligt nog i båda fallen från de fackliga representanterna.

Själv har jag väldigt goda erfarenheter av fackliga förträdare. De är ju ofta kloka personer som också har en operativ roll i verksamheten och att de ser både arbetsgivare och arbetstagare som ett team som måste fungera.

Men alla verkar inte hänga med i utvecklingen och det fackliga representantskapet är ju ett ledarskap i allra högsta grad.

Oavsett vem det nu var så är jag till viss del förskräckt när en chef och ledare ska behöva utstå personliga påhopp och det intressanta då är att ingen kommer till chefens stöd. Inte ens chefens chef.

Kanske är det, det gamla vanliga. När någon kör ”anfall är bästa försvar”, backar många för att undvika konflikterna. Det får en ju osökt att tänka på att det fungerar med en mer aggressiv hållning, något vi tyvärr konstaterat tidigare.

Varför tar ingen chefens parti utifrån ett mänskligt perspektiv? Varför är det accepterat att behandla just chefer som mindre värda? Ur ett arbetsmiljöperspektiv gör vi väl inte skillnad på roll och roll.

Vissa kan ju hävda att chefen ändå är i en maktposition som han eller hon kan utnyttja, men i detta fall används denna maktposition från annat håll gentemot en chef, och då verkar det vara accepterat.

Jag har länge predikat att chefen har rätt att bli behandlad som en person och människa, precis som alla andra i ett företag. Kanske blir man så bestört av förhållningsätt där man inte behandlas lika, att man helt enkelt inte vet vad man ska säga.

Kanske glömmer chefen själv att han eller hon har rätt att också sätta gränser när kränkning sker ur ett allmänmänskligt perspektiv.

Kanske finns det en uppfattning att chefer har betalt för detta, att bli kränkta?

Jag hoppas verkligen inte det och ni som är ledare, tänk på att ni har rättigheter precis som alla andra, inte bara skyldigheter.

Att missbruka sin makt, är lika illa mot medarbetare som mot chefer.

Eller är det skillnad?

Självklart inte. Om du som chef blir respektlöst behandlad måste du våga sätta ner foten.

Ledarskap handlar om mod. Om modet att också våga vara människa.