Åldersnojan i Sverige

Jag lyssnade på ett föredrag om svenskar för ett tag sedan. Det var en man som bott här i 20 år och som ursprungligen kom från Kalifornien. Han hade en hel del intressanta reflektioner, en av dem handlade om vårt sätt att se på ålder.

Vi diskriminerar på olika sätt men en sak som kommit upp flera gånger på sista tiden är just problemet med ålder, eller rättare sagt, våra fördomar om äldre (och yngre) människor.
Många i min närhet poängterar att de aldrig kommer på en anställningsintervju när man ser deras ålder. Det påminner om dem som har utländskt namn och som behöver ändra det för att komma på intervju.

En rekryterare sa till mig; åldern har ingen betydelse men erkände längre in i samtalet att för män var det så, kvinnor har det lättare. Inte vet jag om det är så.

Jag har några goda vänner som just nu är mellan jobb, mitt första råd till dem, tyvärr, är att inte ange sin ålder i CV. Enligt mannen från USA är det förbjudet där att kräva information om detta, just för att det kan vara diskriminerande.

Jag undrar vad det är som gör att vi har problem med ålder. Vi underskattar de unga och vi sorterar bort det äldre. Vi har en tendens att tro att äldre människor inte har samma känslor, därför är det befriande att höra att en väns mor, 93 år gammal, just gift om sig.

Jag träffade en ung och väldigt klok kvinnan förra veckan, som just har utkommit med en bok som många, kommer att ha nytta av. Hon vittnar om att ofta inte bli respekterad och sedd utan uppfattad som om hon inget vet. Omgivningen betvivlar att hon kan veta något pga. av sin ringa ålder.

Jag kommer osökt tillbaka till min stora källa till irritation. Att vi älskar att sortera in folk i fack. Att vi omedvetet eller medvetet minimerar människors förmåga att få visa sin potential.

Hur mycket talang och förmåga ska vi kasta bort? Hur många människor låter vi bli att se?
Är vi kanske rädda för någon som är mer erfaren? Att få konkurrens, att inte längre vara betydelsefull? Varför skulle en ekonomichef inte vara bättre ju mer erfarenhet hon eller han har eller en personalchef som är ung och vet vad som krävs för att verksamheten ska locka till sig nya medarbetare?

Tänk om det kommer en ung person som har mer erfarenhet än du som är äldre. Ännu obehagligare?

Som chef kan du i alla fall börja göra skillnad. Du kan medvetet, precis som att jobba med klimatfrågor, arbetsmiljö eller andra viktiga frågor på agendan, ta tag i mångfaldsfrågan. Just nu rör sig debatten kring genus eller etnisk bakgrund. Vi tar alltid en sak i taget som om avsaknaden av simultanförmågan är fullständig.

Kanske ska du fokusera extra på mångfald kring ålder. Så nästa gång du möter någon, lägg bort din egen värdering och strunta i andras fördomar. Rätt person på rätt plats är mycket mer än förutfattade meningar.

Våga trotsa åldernsnojan!